Det europeiska valutasamarbetet och tillkomsten av euron har bidragit till ett intresse för forskning kring valutaunioner. Jag har uppehållit mig kring frågor som: Varför har valutaunioner skapats? Hur har de fungerat? Vilka krafter har bidragit till upplösningen av valutaunioner? (Se även under rubriken ”Monetary Unions” ovan för publikationer på engelska).
En mer omfattande diskussion om de internationella erfarenheterna av valutaunioner finns i:
- ”Internationella växelkurssystem och valutaunioner: några lärdomar rörande Sverige och EMU.” (medförfattare Michael D. Bordo), bilaga 1 till SOU 1996:158, december 1996.
- ”Tillbaka till konvertibilitetsprincipen? Penning- och finanspolitiska regimer i ett historiskt perspektiv”, bilaga 3 till SOU 2002:16. Stabiliseringspolitik i valutaunionen, bilagedel, Stockholm, februari 2002.
Se även:
- ”Den skandinaviska myntunionen – vad säger den om EMU?” Ekonomisk Debatt, s 5-12, nr 3, 2003.
- ”Hur ser ett ‘optimalt’ valutaområde ut för Sverige? (medförfattare Fredrik Sjöholm), Ekonomisk Debatt, nr 5, 1997.
- ”Finland och EMU utifrån teorin om optimala valutaområden”, (medförfattare Fredrik Sjöholm), rapport för den finländska EMU-expertgruppen, (Valtioneuvoston kanslian julkaisusarja 1997/16), Helsingfors, april 1997.
- ”Bör Finland och Sverige bilda en valutaunion?” (medförfattare Fredrik Sjöholm), Ekonomiska Samfundets Tidskrift, oktober 1996.
- ”Sverige och EMU. Vilken väg bör vi välja?”, sid. 157-168 i Skall Sverige ansluta sig till valutaunionen EMU? Utbildningsförlaget Brevskolan, Stockholm 1996.
- Kapitel 6 och 7 i SNS konjunkturrådsrapport 1996, Vad vill Sverige med EU?, SNS förlag.